Gellert Tamas

Foto: Robert Blombäck

Foto: Robert Blombäck

”Tamas har en alldeles särskild blick för det som händer precis utanför bilden, det som vi andra skymtar men inte riktigt hinner fånga. Han skriver den marginaliserade människans historia – låter henne komma till tals, lägger hennes föreställningar, hennes erfarenhet och hennes liv som ett raster över vår gemensamma verklighet.”

Ann Heberlein, Sydsvenskan

Gellert Tamas är författare, journalist och dokumentärfilmare. Hans böcker, reportage och filmer har väckt uppmärksamhet och debatt och han har belönats med mängder av priser och utmärkelser, för såväl sin journalistik som sina böcker och dokumentärfilmer, både i Sverige och internationellt.

Tamas arbetar ofta i en dokumentär form, där han kombinerar undersökande journalistik med ett litterärt inriktat berättande. Tamas har sedan början av 1990-talet skrivit för tidningar som Dagens Nyheter och Aftonbladet och arbetat för bl a Kalla Fakta i TV4 och Uppdrag Granskning i Sveriges Television.

Tamas första reportage handlade om förändringarna i Central- och Östeuropa efter murens fall 1989. Senare kom han allt mer att inrikta sig på frågor om identitet, rasism och främlingsfientlighet och gjorde bland annat 1991 den första heltäckande sammanställningen av rasistiskt våld i Sverige.

Tamas granskar ofta makten ur ett underifrånperspektiv och placerar enskilda händelser och personer i större politiska och samhälleliga sammanhang, i frågor från fotboll till revolutioner.

Tamas debuterade som författare 1995 med reportageboken Sverige, Sverige fosterland, en nära skildring av ungdomskulturer i ett Sverige i ekonomisk kris och framväxande högerextremism. Tillsammans med fotografen Robert Blombäck följde Tamas olika ungdomsgrupper, från Stockholms förorter till småkommuner i Blekinge, under närmare fyra års tid.

Den kritikerrosade Lasermannen, utgiven 2002, blev Tamas genombrott för en bredare publik. Boken har sålt i över 200.000 exemplar enbart i Sverige och har översatts till ett dussintal språk.

Även uppföljaren, De apatiska, utgiven 2009, om skandalen kring de så kallade apatiska barnen, hyllades av en enig kritikerkår med epitet som ”mästerverk” och ”efterkrigstidens viktigaste reportage”. Boken gav upphov till en omfattande debatt där bl a dåvarande ledaren för socialdemokraterna, Mona Sahlin, offentligt bad om ursäkt för den förda politiken.

Hösten 2011 publicerades samlingsvolymen En hel sekund i livet, med flera av Tamas mest kända reportage.

Tamas har även producerat flera dokumentärfilmer, bland annat om Lasermannen och om flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004. Hans senaste dokumentärfilm, om den svensk-eritreanske författaren Dawit Isaak, har bland annat visats i Europaparlamentet.

Tamas reportage lever ofta vidare i omarbetningar och på nya scener. Både Lasermannen och De apatiska har satts upp som teater med manus av Augustprisvinnaren Bengt Ohlsson respektive författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri. Lasermannen har också omarbetats till en hyllad tv-serie av regissören Mikael Marcimain, med David Dencik i huvudrollen.

Tamas deltar och hörs ofta i den offentliga debatten. Han var sommarpratare i Sveriges Radio 2006, verkade som vice ordförande i Svenska PEN mellan 2005 och 2007 och blev 2007 Europamästare i fotboll med det svenska författarlandslaget. År 2011 utsågs Tamas till gästprofessor i praktisk journalistik vid Göteborgs Universitet.