”Har man någon skam i kroppen skäms man som en hund när man läser Gellert Tamas bok om de apatiska flyktingbarn som plötsligt blev en enorm debattfråga mellan 2004 och 2006. Man skäms över att tillhöra en stat som tillåter sig att hämta sjuka barn med polis, skicka dem ur landet och dumpa dem på en flygplats nånstans.”
Jesper Högström, Expressen
Sommaren 2004 blir de plötsligt löpsedelsrubriker. Asylsökande barn som slutat prata, som inte längre äter eller dricker och ligger orörliga i sina sängar, likt levande döda. Och snart börjar ryktena surra. Barnen är inte alls sjuka. En statlig utredning slår fast att både manipulation och förgiftning tillhör de orsaker som kan förklara barnens tillstånd. Svensk polis bär ut barn efter barn från deras sängar och placeras ombord på flygplan för vidare transport ut ur landet. Och Sveriges migrations-minister slår fast: Det vore en humanitär katastrof att låta de apatiska barnen stanna.
När Gellert Tamas börjar titta närmare på de rykten som florerar visar det sig snart att det inte är barnen som manipulerar, utan snarare samhällets egna stöttepelare. I en lika närgången som obehaglig bok visar Tamas hur tjänstvilliga politiker, aningslösa journalister, organiserade högerextremister och högt uppsatta läkare och psykiatriker gemensamt skapade en bild av de så kallade apatiska barnen – en bild bygd på fördomar, vandringssägner och medveten desinformation.
De apatiska, som utkom hösten 2009, är en av de senaste årens mest hyllade reportageböcker och låg i topp på såväl Dagens Nyheters som Kulturnyheternas kritikerlistor. Boken gav också upphov till en infekterad debatt där bl a Socialdemokraternas dåvarande ordförande Mona Sahlin offentligt bad om ursäkt: ”Jag kan känna stor skam över delar av hur den egna rörelsen kom att resonera…det här är inte ett kapitel av svensk flykting- och integrationspolitik som jag känner mig stolt över.”
Boken De apatiska har en egen omfattande hemsida med bland annat fler pressröster, bakgrundsfakta och originalhandlingar.
”De apatiska är inget mindre än ett storverk… Med ”De apatiska” har Tamas, liksom som med ”Lasermannen”, skildrat ännu en sårig svensk period”
Rakel Chukri, Sydsvenskan
”Utan tvekan är detta en skam för Sverige i paritet med baltutlämningen eller tvångssteriliseringarna av människor med förståndshandikapp. Och Tamas ska självklart ha stor heder för att han uppdagat den saken.”
Joakim Molander, Svenska Dagbladet
”Genom ett enormt researcharbete punkterar Tamas inte bara rykten om manipulering och simulering. Han gestaltar också detaljerat och trovärdigt en omvänd häxprocess, där vuxna med makt – statsråd, psykologer, psykiatriker, poliser och journalister – utan bevis vittnade falskt mot barn. De apatiska är en nedstigning till ett helvete…”
Ann-Charlotte Altstadt, Aftonbladet
”Efterkrigstidens viktigaste reportage.”
Maciej Zaremba, Dagens Nyheter
”Ett mästerverk av Sveriges skickligaste grävande författare.”
Kulturnyheterna, Sveriges Television
”Gellert Tamas har skrivit en bok som borde vara obligatorisk läsning för politiker, tjänstemän, journalister eller ja, för alla som på något sätt är intresserade av tillståndet i nationen.”
Gabriel Byström, Göteborgsposten
”Jag läser och läser och detta är utan tvekan den mest upprörande bok jag läst på år och dag… Gellert Tamas bok riktigt skriker: J’accuse! Jag vet inte vad jag ska säga eller tänka när jag slår ihop boken, mer än att jag skakar.”
Stig Hansén, Helsingborgs Dagblad
”Jag älskar frågan ”hur vet du det?”. Gellert Tamas De apatiska är en fullkomlig uppvisning i klok undersökande journalistik som ställer just den frågan, om och om igen. Resultatet blir ett lysande reportage om myterna om de apatiska flyktingbarnen.”
Lena Kvist, Smålandsposten
”Gellert Tamas har skrivit en viktig och hårt drabbande bok om hur ett inhumant samhällsklimat kan uppstå och vilka konsekvenser detta kan få. Boken borde vara värdefull läsning för alla som vårdar andra och som tror på principen om människors lika värde.”
Thomas Flodin, Läkartidningen
”Gellert Tamas har gjort det igen: skrivit en ny berättelse om Sverige. Efter kombinationen av psykologiskt personporträtt, analytisk samtidsbild och samhällsrundmålning i ”Lasermannen” (2002) – tveklöst en milstolpe i det källbaserade litterära reportagets inhemska historia – är tiden inne för en drygt 600-sidig bok, ”De apatiska – om makt, myter och manipulation”.”
Jan Karlsson, Kristianstadsbladet
Facebook